Vi har börjat prata igen men vi säger egentligen ingenting

Börjar se oerhört mycket framemot morgondagens frukost.
Sovmorgon och kaffedrickande i det oändliga.

Vet inte vad jag hamnade i för dvala idag men det har blivit en oerhört seg dag.
Visserligen så behöver man väll sådana dagar också. 
Igår tror jag att det togs ett steg i rätt riktning. Jag hade i alla fall lättare att somna efteråt.
Och jag tror att jag kommer somna lätt även ikväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0