Drömbloggen

Tänk vad gammal man hunnit bli sen man började blogga.
Sinnet har blivit tungt, hjärtat svagt.

Men nu är det inte därför jag skriver.
Mycket har förändrats på kort eller relativt kort tid.
Fast kanske har det alltid varit så egentligen.
Finns alltid olika sätt att se saker på, jag har i alla fall samma värderingar. Har nog bara lärt mig när man måste tänka på sig själv och att det är okej. Har dessutom ett helt annat liv att tänka på nu. Det viktigaste, det finaste. Fantastiskt!
Har dessutom några andra mindre att bry mig om. Kanske lika bra att se vilka som vill vara med och ta och vilka som vill vara med och ge.

Är fortfarande för snäll.

Hejsan alla bloggläsare.
Här sitter jag och skjuter in protein i kroppen i form av tonfisk placerat på en macka placerad i en ungsform placerad i ugnen på 200 grader i 7 minuter toppat med ost.

I alla fall så har vi börjat repa igen.
Jag spelar bas.
När jag delade med mig om lite gamla bandhistorier om sunny drapes basister till niklas så sa han, "det var udda. Igen brukar ju vilja spela bas."
Jag kollade då ner i mina händer och mycket riktigt låg där en bas.
Men inte lät jag mig brytas ner av detta.

Frågan är bara hur man har lyckats gå från sångare, låtskrivare och gitarrist till en enkel basist.

Nåja, låt oss inte fundera mer på detta. Idag ska vi och repa på exakt en timme och vi ska testa på en sångare.
Det hade suttit fint till våra underbara melodier.

Adjö alla bloggare! Vi hörs!

Kloka ord i dagens rubrik och orden Aldrig Vila har ringt högt dom senaste veckorna.
Arbetslösheten har bjudit på träningspass i stort sett varje dag.
Och förbättringen av kroppen sker hela tiden.
Jag blir starkare, snabbare och uthålligare för varje pass nu för tiden och träningen fortsätter på något sätt att bara bli roligare och roligare.

Läste orden som är dagens rubrik på en bild tidigare idag och insåg hur jävla sant det är.
Jag har aldrig ångrat ett träningspass jag genomfört däremot har jag ibland kunnat ångra att jag inte tränade vissa dagar då jag kanske ansett att jag inte har haft tid.
Men det handlar bara om prioriteringar om man ska vara helt ärlig.
Vet jag med mig att jag ska jobba och sedan direkt ska iväg på någon aktivitet som räcker resten av kvällen, stig upp en halvtimme tidigare och spring 20 minuter till exempel. All aktivitet är bättre än ingen alls.

Hinner jag inte laga middag innan träningen efter jobbet? Ta med dubbla matbackar, både lunch och middag.
Jag vet inte hur många gånger under sommaren förra året som jag fick planera hela dagen i matväg redan kvällen innan och nu mer sker sådant på rutin.
Jag vet att jag inte kan prestera bra utan rätt mat på rätt tider, därför blir det mycket lättare att välja rätt mat, på rätt tidpunkt när jag har sett hur stor skillnad det gör för träningen.

Sedan så gäller det ju självklart att ge gärnet på gymmet också. 
Varje sekund ska spenderas rätt, men rätt behöver ju inte alltid vara att lyfta rätt övningar för just det ändamålet utan det ska ju vara roligt också. Jag kör aldrig efter någon speciell plan utan bygger oftast upp passet efter hur kroppen känns just den dagen. Jag ser till att köra igenom alla större muskelgrupper under varje vecka och prioriterar då och då lite olika muskler lite mer.

Idag har jag cylklat in och kört igenom brösten. Är inne på andra veckan av tre i en 12 reps period.
Ska sedan gå ner till 8 reps i tre veckor och därefter 5 reps.


Jag kanske inte är speciellt stor, stark eller uthållig jämfört med många andra som tränar, men jag har ett tydligt mål att hela tiden utvecklas och jag vet att jag bara kan komma dit tack vare mig själv.
Självklart hjälper det stödet jag får från min flickvän Sara och alla roliga stunder man har på gymmet tack vare min träningskompis ALLE B, men i grund och botten så är det min egen prestation när jag tränar, min egen vilja och mina egna misstag som det handlar mest om.
Man lär sig av misstagen, man gör om, man gör rätt, man blir starkare och snabbare.
Under våren så har jag haft en liten deff i 5 veckor och under den så körde jag och Borg hårdare och hårdare pass på mindre och mindre mat och man började inse hur himla mycket allting sitter i huvudet.
När man tror att man är helt slut så kan man alltid prestera lite mer, och det är dom ramarna man vill spränga.

När det svartnar framför ögonen i ett tungt marklyft, eller när man knappt orkar gå ner för trappen efter ett hårt benpass så vet man att man har gjort rätt och den känslan är oslagbar.

Snart ska jag iväg och träna triceps med Sara, då eftersträvar vi den känslan igen.
Adjö.

Köket på stengatan 105 för 5 minuter sedan.
-Det var länge sedan jag bloggade Sara.
-Nu ska jag blogga.

Supernova bara växer och växer som singel.
Magnus är verkligen en helt briljant musiker och jag längtar som bara den tills på onsdag.

Idag väntar axlar och triceps på gymmet med Borg, sedan lite intervaller och mage med Sara på kvällen.
Skönt med dubbla pass nu när det snart bara är en vecka kvar av deffen. Imorse kände jag mig riktigt nöjd med resultatet så här långt! Så en vecka till gör nog susen.
Har just ätit klart frukosten och jag måste låta er veta att det verkligen är skönt att ha all den här tiden man har att äta frukost varje morgon.
Igår sov jag och Sara till tolv och tog oss ur sängen först vid tvåtiden.
Helt perfekt med andra ord.
Det blev dessutom tresiffrigt i marklyft igår. 100 kg för första gången. Det kändes bra. Ryggen känns rikgit stabil.
Det som också är kul är att jag har ökat i marklyft hela tiden under deffen som snart pågått i fem veckor.

Nu väntar en till kopp svart kaffe. På återseende!

Jag har världens coolaste tjej.

Nu var det sagt.

Sitter och dricker morgonkaffe i vanlig ordning.
Lite tidigare än vad kroppen fortfarande är van vid. Klockan tre är man ju van vid att stiga upp i vanliga nattjobbsfall.

Nu är jag ju ledig på heltid och det fortsätter att vara underbart!

Står helt stilla i huvudet när det gäller låttexter just nu.
Det fanns en period då allting kändes som musik.
Och alla ackord låter så himla lika nu, allt känns gjort och skrivet.
Kanske bara behöver stå och spela och sjunga lite mer framför spegeln så att man får hybris igen.

Ja, så är det nog.
Har varit så himla sugen på kaffe senaste timmen men inte velat dricka för att jag ska orka äta middag när Sara kommer hem.
Hon har verkligen målat upp en bra bild angående dom köttfärsbiffar som vi snart ska tilllaga.

I brist på kaffe tänkte jag vara kreativ och skriva lite. Som förr när dagarna var full av ledig tid.
Men jag vet inte. Man kan ju inte skriva musik bara för att.
Våren har i alla fall lagt sig över staden och jag och Borg vandrade över bergnäsbron för att fylla vårt celciusbehov tidigare idag.

Idag körde vi ben på gymmet. För att gå från en sak till en annan.
Jag och Sara ska baka bullar ikväll. Även detta ser jag framemot. 
Själva doften av nybakta bullar är en av dom bästa.

Är ju i alla fall arbetslös sedan i torsdags och jag tänkte lista dom tre bästa sakerna med detta.

1. Att alltid få somna och vakna bredvid fina, fina Sara!
2. Att kunna dricka kaffe oavsett tid på dygnet.
3. Att vara pigg och utvilad.

Sen följer det en massa mer bra grejer.
Säkert någon dålig med, men det är ingen ide att lägga fokus på sådant.
Ska ta och plocka upp gitarren igen. Bloggen får vänta.
Adjö!

OJ! Nu jävlar blir ni till er.
Två inlägg på samma dag. Sa ju att det skulle vända.

Har varvat Kent med Magnus Ekelund och Stålet hela morgonen.
Nu är allt kaffe slut i bryggaren och jag ska inte koka något mer.
Istället så är det dags för att dra på sig kläder och lägga mat i strupen.
Sedan väntar vad vi brukar kalla för promenad men vad jag kallar för POWERWALK in till stan för att lämna igen två filmer som jag och Sara såg igår.
Den ena hette Små Danska Olyckor och var en tragikomisk dansk film om några syskons olika livsöden.
Filmen var så dålig att jag inte ens klarade av att somna till den. Sara sov några lyckliga minuter och blev därför inte lika tärd av den kalla danska humorn som jag blev.

Sedan beslutade vi oss för att nu är det bra. 
Dags att byta film så kastade vi in Saras val av film(vem som valde den första filmen kan vi låta vara osagt) och det var filmen "Jag saknar dig". 
Insåg snabbt att detta inte heller var någon komedi.

Nu avslutar vi filmkapitlet.
Jag önskar att Sara också kunde ha lite jobbbrist så att vi kunde ligga i sängen tillsammans hela dagen.
Fast man ska vara försiktig med vad man önskar.
Nu ska jag greppa gitarren och pennan samtidigt för första gången på länge. 

Sitter och sänker kaffe i detta fina väder.
Kopp efter kopp svart har jag hällt i mig. Koffeinkicken uteblir ännu men borde snart komma.
Infamna mig i ett svart mörker av trygghet och social euofori.

Tänk att jag inte har bloggat på hur många dagar som helst.

Världen var underbar imorse när jag åkte hem från jobbet.
Bara vägar och ganska grått väder, men "Här kommer solen" strömmade ut ur mina bilhögtalare och det var fullt dagsljus.

Allting är ju förresten ganska underbart hela tiden.
Lätt att glömma bort när man har haft feber i nästan en vecka.
Men nu är det ingen mer feber för mig har jag bestämt. 
Sista natten den här veckan är redan här och innan jobbet så ska jag klämma in ett bröstpass. Ett stenhårt pass.
Har till och med tänkt ta Rage x2 innan, så vi får se om kroppen får en chock och blir illamående eller om den välkomnar det stenhårt!

Imorgon vill jag köpa nya jeans och träna benen. 
Sen vill jag pussa på Sara. En hel natt minst.

Och kolla på fiskar. Men det är en annan historia.
Har förresten blivit ganska händig. Har hängt upp massa kablar ovanför diskbänken. Även om dom hänger ner så räknas tanken.

Skönt att våren har kommit. Känner mig inspirerad. Dags att skriva musik.
Var förresten grymt varmt i huset hemma i kallax. 25 grader.
Galet.

Hade önskat att jag hade fått stanna kvar i sängen med Sara imorse.
Hade en riktigt bra morgon imorse där jag både han äta mackor, koka kaffe och ligga och mysa med en trött men fin Sara.

Sedan kallade jobbet och jag plockade upp världens tröttaste petter som hade laddat upp med redbull.
Till lunch blev det maxmat, sedan styrde jag bilen mot träningsbutiken för att fylla upp kylen med celcius och skafferiet med protein.
Sedan flöt tiden på jobbet snabbt med mycket att göra. Dagen har bara flygit iväg.
Sen smsade matte. Gym klockan fem var förslaget.
Axlar stod på schemat och jag tänkte att det är bara att göra det.
Så vi har köttat axlar i ungefär dubbelt så högt tempo som jag är van vid. Mycket nya övningar så det kan nog ge rätt mycket. 
Vi avslutade med frivändningar och boxning.
Nu skakar händerna. På riktigt.

Men pastan ligger och kokar i kastrullen och snart ska jag fylla upp kroppen med mat innan jag sjunker ner i ett varmt bad.
Jag älskar verkligen att jobba dagtid. Även om det är mycket lyft och sådant på jobbet så mår man mycket bättre.

Nu är det dock bara en dag kvar att jobba av denna vecka. Ledig fredag och lördag.
Minns inte sist jag var ledig två dagar i rad så det känns helt jävla underbart!

Godkväll.

Måndag kväll och jag har precis städat lägenheten.
En skön känsla att vara klar, bara disken kvar, men den vill jag inte riktigt räkna.
Idag vaknade jag upp på hertsön bredvid Sara och sedan har jag jobbat dom vanliga timmarna när det är dagtidsvecka som gäller. Sköna 06.30-17.00 sedan stred jag på crosstrainern i 20 minuter innan jag körde slut på biceps och mage. 

Återstår bara att kasta sig in i duschen och invänta Saras inkomst. 
Undrar varför livet känns så himla mycket lättare när man jobbar dagtid. Jag tackar och tar emot i alla fall.
Skrev förresten på för en månad till idag. 
3 veckor natt till. Minst. 
Sen är det bra! önskar jag att jag kunde säga, men jag vet inte. Jobb måste man ju ha och det är jag tacksam för att ha.
Gäller bara att hitta det där dagtidsjobbet nu. Eller NU NU NU!

Imorgon ska jag träna med Borg. Hoppas på att vi ska köra bröst!
Stenhårt som alltid!

Godkväll!

Stanna upp en sekund, låt mig drömma en stund.

Om allting handlade om att ge 110%.
Var inte alltför taggad på att möta söndagsmorgonen efter någon timmes sömn.
Nu har jag lyckats skaka bort sömnen och ska snart iväg till jobbet.
Ska ge 110% på gymmet sen.
Axlarna och kanske även triceps ska bli helt slut. Tunga vikter, sen dropset och massor utav baksida axlar.

Igår så hämtade jag hem min bas och spelade lite. Eller jag spelade rätt mycket.
Nästan så att fingertopparna är alldeles ömma.
Kanske inte har lagt ner någon själ i musiken på sistone direkt. Men det kanske är dags för en vändning.
Snart är våren här. 
Då faller regnet inte jag.

Kände mig rätt definerad i badrumsspegeln imorse. Nu är facit ett annat.

5 koppar kaffe senare så känns det alltid till oftast som att man har mycket att ge i ett kreativt syfte.
Jag minns hösten 2010 då det bästa som fanns var att sitta med gitarren i handen vid köksbordet hemma i kallax och skriva ner melodier och låttexter till Sunny Drapes.
Hela tiden så hittade man någonting nytt. Allting var en låt. Allting var en melodi.
Allting hände medans skolböckerna låg på hög bredvid och tyngde.
Men med musiken kunde man komma ifrån, släppa allting annat.

Nu är det ett tag sedan jag suttit så.
Har haft lite feber och sovit en hel del senaste två dagarna.
Den andra tiden har jag myst med Sara. Det är nog en av dom bästa förkylningarna jag har haft måste jag erkänna.
Ikväll ska jag inte iväg till jobbet, däremot är jag sugen på att plocka upp gitarren och skriva lite.

2010 var första gången som jag kom på att man faktiskt kunde göra egna melodier.
Det var inte bara sång och ackord. Utan gitarren kunde vandra runt bland toner och skalor.
En skön upptäckt för en 18åring med hybris.

Nu är jag snart 21 och har tappat lite av det.
Alla ni som har band. Jag är så jävla avundsjuk på er.