Så som himlen ser ut....
Det var en solig dag, och jag började 8:an, det kändes vemodigt, 7an hade ju liksom slutat med att jag var mobbad. Men nu var det visserligen en ny klass, inget mera 7c, nu var det 7 f som gällde. Eller rättare sagt 8 f.
En ny klass, med en gammal men ändå ny vän, Ludde. Sen var det ju även några andra som jag kände sådära flyktigt, Gunnar, Daniel och Jonas. Sen så gick ju hon där också, hon som jag såg redan första dagen i 8an. Hon som det tog över ett år innan jag tog mig mod att verkligen prata med.
Jag vantrivdes inte riktigt lika mkt som jag gjorde tidigare, men det tog inte så länge förrän både Gunnar och Ludde började mobba mig för mitt hår, det känns skumt att kalla dom vänner med tanke på vad dom gjorde. Men jag orkade inte försvinna i mig själv igen, jag umgicks med Daniel och Jonas istället, och Besökte Martin på fritiden, han som jag faktiskt kommit att tycka om väldigt mycket, vi hade liksom alltid kul tillsammans. Det fanns inga sorger, inga jobbiga tankar. Bara ideer, kreativitet och planer på hur dom skulle genomföras, och så lyckade och mindre lyckade försök såklart.
Hos Martin var det alltid kul, i skolan var allt pest, när vintern började närma sig så var jag fortfarande olyckligt kär i den där tjejen och jag hade inte knytit några riktigt rejäla vänskapsband med någon i klassen. Jag hängde nästan hela tiden hos Martin, jag bodde där i stort sett. Skolan orkade jag inte gå till, jag stannade hemma, knapprade alvedon, käkade i stort sett bara nudlar och drack alldeles för mkt energidryck. Jag tror att jag gick på alvedon nästan hela tiden. Även då jag inte hade någon huvudvärk, bara en slags värk i magen, som i stort sett aldrig gick över på en lång tid.
Innan julen så hängde jag mest med Gunnar, vi skolkade hemma hos honom och kom på ursäkter för att gå hem, ganska kreativt när jag tänker efter. Så passerade julen och visst hände det några saker då, inget som jag orkar nämna dock, och så blev det vår. Jag var fortfarande mycket med Gunnar, vi gick hem till honom på håltimmarna och kom på att: oj jag har ju ont i magen, eller: gud vad jag fick huvudvärk, självklart höll man med och sa att fan vad du ser blek ut, jag ser verkligen hur dåligt du mår.
När våren började jag komma så cyklade jag till skolan och jag blev väll någorlunda smal.
Sen i slutet av våren praktiserade jag hos min broder på han och hans polares företag. Varje dag på lunchen så var jag med Ludde, och vi blev vänner, riktigt bra vänner. Vi hade ett eget sätt att hälsa på och vi avslutade varandras meningar. Min så kallade huvudvärk släppte lite dom här sista veckorna som fanns kvar av skolan, och min närvaro kanske höjdes till 3 dagar i veckan.
Sommaren kom och när jag inte befann mig hos Martin, och skruvade i mopeder så var jag och Danne runt på stan och jagade flickor med mopederna. Det var en bra sommar, min kost bestod mest av Mars bars, nudlar och alldeles för mycket powerking, jag tror jag var konstant hög på koffein. Och om jag inte var det så knapprade jag alvedon och hade huvudvärk.
Så började skolan om, hon satt där igen i skolan, lika oupnåelig som alltid. På något sätt så kom huvudvärken tillbaka och den mesta tiden spenderades hos Martin under hösten.
Jag och Danne körde moped till skolan HELA hösten, det var svinkallt och när vintern kom så fryste jag i stort sett konstant då det blev så kallt att köra, jag kan inte fatta att vi gjorde det.
Betygen såg inte alltför lovande ut när jag bestämde mig för att gå filmarbetarprogrammet, men jag sökte i alla fall in.
Så kom jullovet och det var hon som tog mod till sig och avslöjade att vi faktiskt gått och trånat efter varandra. Jag kände mig lyckligare än vad jag någonsin gjort och när jag fick gå och hålla en varm hand på en kall juldagsnatt så slog hjärtat en extra volt, det var bättre än att knappra alvedon och det var bättre än en koffeinkick.
Jag fick ligga på en madrass bredvid henne och livet kändes rättvist, luften kändes klarare än den någonsin gjort och jag kände att jag behövde inte ligga hemma och komma på ursäkter för att stanna hemma från skolan hela våren.
Och somsagt så somnade jag en natt och trodde att allt var en del i en kärlekshistoria, och det visade ju sig somsagt dagen därpå att jag trodde fel. Men jag gav dig aldrig någon gloria. Och jag visste redan då att jag aldrig älskat henne, jag var bara kär i kärleken.
Jag låg ner och ville dö en kväll, sen ändrade jag mig eftersom att jag inte skulle våga dö. Och för att jag säkert skulle ångra mig för jag ville ju veta vad som händer sen, jag var ju trots allt bara 15 år.
Med det till insikt så var jag faktiskt i skolan, jag såg dig och jag mådde dåligt, men jag var där.
Jag svamlade dock mest omkring, jag tror att jag faktiskt såg ut att må bra när jag egentligen mådde helt tvärtom. Men det är väll så det är. Jag skrattade när jag föll sönder på insidan. Men det är väll bättre än att gråta antar jag.
Jag och Ludde blev riktigt bra kompisar, Gunnar var ju trots allt knappt i skolan. Av någon väldigt dum anledning så var jag inte med Martin lika mycket, knappt någonting faktiskt. Det ångrar jag.
Sen så upptäckte jag henne som jag inte sett under 1 och ett halv år. Hon gick i min klass och hon var, ja jag vet inte riktigt. Hon uppskattade mig i alla fall, och hon försökte lära mig att åka snowboard. Inspirerad av henne så ryckte jag upp mig i skolan, och höjde mig i 14 ämnen.
Sen så delade vi varandras liv i 10 månader.
Alla killar fick något slags ryck där i april och började spela gitarr. Ingen av oss blev särskilt bra men vi hade kul.
Det skolkades även då och då för att ta mopparna in till stan och spela guitar hero. Det var som att livet började bli lite Lars Winnerbäck, jag kände det så i alla fall, eftersom jag trots allt såg gitarren i butiken och symbolen för att skolka. Och trots allt så var jag ju lycklig, och ingen jävel skulle någonsin mer nå mig. Så kändes det.
På kvällarna så körde jag och Danne ibland hem till Linus och såg film och käkade onyttigt.
När våren smygit sig in med lite värme så for jag ut och började springa, först lite grann, sen längre och längre, det fastnade jag för hela sommaren.
När det var bal så sjöng jag och Ludde No Woman No Cry, det var grymt. Det är något jag skulle kunna vänja mig vid, att stå på en scen alltså.
På skolavslutningsdagen så lyckades jag och Daniel komma försent, eftersom vi försov oss.
Vi fick våra betyg och var glada ända tills Gunnar kraschade in i mig med sin moped. Men jag överlevde juh.
Jag fick veta att jag kommit in på teknikprogrammet, vilket var vad jag sökt, då filmarbetarprogrammet började se ut att ge allt för dåliga framtidsutsikter.
Jag hade också bara en dags frånvaro under sista terminen i 9an, och den dan var jag magsjuk.
Under sommaren så sommarjobbade jag och umgicks med mina vänner, sen så blev dom 3 sista veckorna alldeles helt onödigt deppiga, eftersom Ludde dissade mig utan någon egentlig anledning. Enligt honom så hade han inte tid.
Så började Gymnasiet, jag satt i lärkans aula och var nervös inför uppropet, jag hade 3 vänner och en flickvän med mig. Men jag kände mig ändå sådära lite smått ensamen.
I alla fall så började jag och Ludde i samma klass, men av någon anledning så verkade han inte orka umgås så mycket med mig. Jag kände mig nere, min tjej tappade också tid för mig. Hennes kusiner och skolan verkade sno det mesta av tiden.
Jag började gymma med Gunnar när det blev för kallt för att springa utomhus, det var skönt. Och det fick ensamhetens ångest att släppa lite.
Jag trivdes inte på gymnasiet, ändå lyckades jag klara mig med bara 4 dagars frånvaro under första terminen.
Hon hörde av sig igen en dag i oktober och min värld föll samman helt igen. Jag hade aldrig släppt henne ur tanken, det visste jag ju, men jag hade åtminstone försökt hata henne.
Då kändes alla försök meningslösa och jag sov i stort sett ingenting, käkade mindre och tränade mer. Lars Winnerbäck lyssnade jag på stort sett konstant.
Jag var inte kär i min tjej längre i november tror jag, och hon hade ju trots allt inte tid med mig, jag bjöd med henne för att se Lars Winnerbäck och fick höra att hon inte gillade honom. Jag vart mer frälst än vad jag redan var.
Jag drog med mig Gunnar för att se estetarnas uppträdande och hon som jag borde ha glömt uppträdde, efteråt så var jag bakom scenen och stammade fram några blyga ord till henne.
I december månad så fick hon besök av mig, vi drack te och tände ljus och hade ett riktigt moget samtal, ett som kanske borde ha ägt rum för ett år sedan, eller kanske aldrig någonsin. I skolan så var jag less på allt faktiskt, jag hade ju liksom ingen vän. Så gjorde min tjej slut också, det hade jag redan räknat ut skulle hände men ändå så gick jag ner mig.
Jag hade ingen att prata med men så fanns Borg där, han visste inte exakt vad jag gick igenom och hur dåligt jag mådde men han brydde sig och försökte förstå. Det betydde mycket.
Och så lite senare dendära månade så hörde jag av hon som jag faktiskt borde glömt igen.
Så låg jag där bredvid henne på en madrass igen och tänkte, att den här gången kommer det bli bra, nu har vi fått den tid för oss själva som vi behövde, nu har vi mognat klart och vi är redo för att faktiskt älska någon.
Men så var det inte och jag blev dumpad på nyårsafton.
Jag låg och ville dö medans andra skålade i champange och sköt raketer.
Jag åt ännu mindre nu, jag tränade ännu mer, men jag hade vänner att umgås med. Jag och Borg satt uppe på nätterna och var bittra åt livet, vi tränade tillsammans och vi drack franks samtidigt som vi spelade guitar hero. Så tog vi skoterturer och promenerade runt i ett iskallt vinterluleå.
Skolan blev väll lite lättare att ta sig igenom men jag kände mig inte riktigt lika taggad, jag skolkade för att åka till gymmet och gömde mig ofta längst bak med ipoden på högsta volym. Jag orkade helt enkelt inte försöka då och då.
Sen på våren så började det ljusna, jag satt en ensam lördagkväll och registrerade mig på apberget, dagen efter tog jag bort den med en ny kontakt på min msn lista. Det ledde till ett möte i Luleå och sedan till det finaste som jag någonsin upplevt. Jag blev kär och kunde börja leva fullt ut igen, Erika Eklund gjorde mig hel.
Till henne så passade orden "Jag älskar dig". Med henne kändes allt meningsfullt igen.
Jag slutar här, och fortsätter en annan kväll, nu är klockan 02.29 och jag behöver trots allt lite sömn denhära natten också. Om någon nu orkat läsa igenom dethära så är jag grymt imponerad, hoppas ni inte blivit alltför uttråkade.
Jag kände för att skriva och mitt eget liv var det bästa jag kom på. Sovgott!
En ny klass, med en gammal men ändå ny vän, Ludde. Sen var det ju även några andra som jag kände sådära flyktigt, Gunnar, Daniel och Jonas. Sen så gick ju hon där också, hon som jag såg redan första dagen i 8an. Hon som det tog över ett år innan jag tog mig mod att verkligen prata med.
Jag vantrivdes inte riktigt lika mkt som jag gjorde tidigare, men det tog inte så länge förrän både Gunnar och Ludde började mobba mig för mitt hår, det känns skumt att kalla dom vänner med tanke på vad dom gjorde. Men jag orkade inte försvinna i mig själv igen, jag umgicks med Daniel och Jonas istället, och Besökte Martin på fritiden, han som jag faktiskt kommit att tycka om väldigt mycket, vi hade liksom alltid kul tillsammans. Det fanns inga sorger, inga jobbiga tankar. Bara ideer, kreativitet och planer på hur dom skulle genomföras, och så lyckade och mindre lyckade försök såklart.
Hos Martin var det alltid kul, i skolan var allt pest, när vintern började närma sig så var jag fortfarande olyckligt kär i den där tjejen och jag hade inte knytit några riktigt rejäla vänskapsband med någon i klassen. Jag hängde nästan hela tiden hos Martin, jag bodde där i stort sett. Skolan orkade jag inte gå till, jag stannade hemma, knapprade alvedon, käkade i stort sett bara nudlar och drack alldeles för mkt energidryck. Jag tror att jag gick på alvedon nästan hela tiden. Även då jag inte hade någon huvudvärk, bara en slags värk i magen, som i stort sett aldrig gick över på en lång tid.
Innan julen så hängde jag mest med Gunnar, vi skolkade hemma hos honom och kom på ursäkter för att gå hem, ganska kreativt när jag tänker efter. Så passerade julen och visst hände det några saker då, inget som jag orkar nämna dock, och så blev det vår. Jag var fortfarande mycket med Gunnar, vi gick hem till honom på håltimmarna och kom på att: oj jag har ju ont i magen, eller: gud vad jag fick huvudvärk, självklart höll man med och sa att fan vad du ser blek ut, jag ser verkligen hur dåligt du mår.
När våren började jag komma så cyklade jag till skolan och jag blev väll någorlunda smal.
Sen i slutet av våren praktiserade jag hos min broder på han och hans polares företag. Varje dag på lunchen så var jag med Ludde, och vi blev vänner, riktigt bra vänner. Vi hade ett eget sätt att hälsa på och vi avslutade varandras meningar. Min så kallade huvudvärk släppte lite dom här sista veckorna som fanns kvar av skolan, och min närvaro kanske höjdes till 3 dagar i veckan.
Sommaren kom och när jag inte befann mig hos Martin, och skruvade i mopeder så var jag och Danne runt på stan och jagade flickor med mopederna. Det var en bra sommar, min kost bestod mest av Mars bars, nudlar och alldeles för mycket powerking, jag tror jag var konstant hög på koffein. Och om jag inte var det så knapprade jag alvedon och hade huvudvärk.
Så började skolan om, hon satt där igen i skolan, lika oupnåelig som alltid. På något sätt så kom huvudvärken tillbaka och den mesta tiden spenderades hos Martin under hösten.
Jag och Danne körde moped till skolan HELA hösten, det var svinkallt och när vintern kom så fryste jag i stort sett konstant då det blev så kallt att köra, jag kan inte fatta att vi gjorde det.
Betygen såg inte alltför lovande ut när jag bestämde mig för att gå filmarbetarprogrammet, men jag sökte i alla fall in.
Så kom jullovet och det var hon som tog mod till sig och avslöjade att vi faktiskt gått och trånat efter varandra. Jag kände mig lyckligare än vad jag någonsin gjort och när jag fick gå och hålla en varm hand på en kall juldagsnatt så slog hjärtat en extra volt, det var bättre än att knappra alvedon och det var bättre än en koffeinkick.
Jag fick ligga på en madrass bredvid henne och livet kändes rättvist, luften kändes klarare än den någonsin gjort och jag kände att jag behövde inte ligga hemma och komma på ursäkter för att stanna hemma från skolan hela våren.
Och somsagt så somnade jag en natt och trodde att allt var en del i en kärlekshistoria, och det visade ju sig somsagt dagen därpå att jag trodde fel. Men jag gav dig aldrig någon gloria. Och jag visste redan då att jag aldrig älskat henne, jag var bara kär i kärleken.
Jag låg ner och ville dö en kväll, sen ändrade jag mig eftersom att jag inte skulle våga dö. Och för att jag säkert skulle ångra mig för jag ville ju veta vad som händer sen, jag var ju trots allt bara 15 år.
Med det till insikt så var jag faktiskt i skolan, jag såg dig och jag mådde dåligt, men jag var där.
Jag svamlade dock mest omkring, jag tror att jag faktiskt såg ut att må bra när jag egentligen mådde helt tvärtom. Men det är väll så det är. Jag skrattade när jag föll sönder på insidan. Men det är väll bättre än att gråta antar jag.
Jag och Ludde blev riktigt bra kompisar, Gunnar var ju trots allt knappt i skolan. Av någon väldigt dum anledning så var jag inte med Martin lika mycket, knappt någonting faktiskt. Det ångrar jag.
Sen så upptäckte jag henne som jag inte sett under 1 och ett halv år. Hon gick i min klass och hon var, ja jag vet inte riktigt. Hon uppskattade mig i alla fall, och hon försökte lära mig att åka snowboard. Inspirerad av henne så ryckte jag upp mig i skolan, och höjde mig i 14 ämnen.
Sen så delade vi varandras liv i 10 månader.
Alla killar fick något slags ryck där i april och började spela gitarr. Ingen av oss blev särskilt bra men vi hade kul.
Det skolkades även då och då för att ta mopparna in till stan och spela guitar hero. Det var som att livet började bli lite Lars Winnerbäck, jag kände det så i alla fall, eftersom jag trots allt såg gitarren i butiken och symbolen för att skolka. Och trots allt så var jag ju lycklig, och ingen jävel skulle någonsin mer nå mig. Så kändes det.
På kvällarna så körde jag och Danne ibland hem till Linus och såg film och käkade onyttigt.
När våren smygit sig in med lite värme så for jag ut och började springa, först lite grann, sen längre och längre, det fastnade jag för hela sommaren.
När det var bal så sjöng jag och Ludde No Woman No Cry, det var grymt. Det är något jag skulle kunna vänja mig vid, att stå på en scen alltså.
På skolavslutningsdagen så lyckades jag och Daniel komma försent, eftersom vi försov oss.
Vi fick våra betyg och var glada ända tills Gunnar kraschade in i mig med sin moped. Men jag överlevde juh.
Jag fick veta att jag kommit in på teknikprogrammet, vilket var vad jag sökt, då filmarbetarprogrammet började se ut att ge allt för dåliga framtidsutsikter.
Jag hade också bara en dags frånvaro under sista terminen i 9an, och den dan var jag magsjuk.
Under sommaren så sommarjobbade jag och umgicks med mina vänner, sen så blev dom 3 sista veckorna alldeles helt onödigt deppiga, eftersom Ludde dissade mig utan någon egentlig anledning. Enligt honom så hade han inte tid.
Så började Gymnasiet, jag satt i lärkans aula och var nervös inför uppropet, jag hade 3 vänner och en flickvän med mig. Men jag kände mig ändå sådära lite smått ensamen.
I alla fall så började jag och Ludde i samma klass, men av någon anledning så verkade han inte orka umgås så mycket med mig. Jag kände mig nere, min tjej tappade också tid för mig. Hennes kusiner och skolan verkade sno det mesta av tiden.
Jag började gymma med Gunnar när det blev för kallt för att springa utomhus, det var skönt. Och det fick ensamhetens ångest att släppa lite.
Jag trivdes inte på gymnasiet, ändå lyckades jag klara mig med bara 4 dagars frånvaro under första terminen.
Hon hörde av sig igen en dag i oktober och min värld föll samman helt igen. Jag hade aldrig släppt henne ur tanken, det visste jag ju, men jag hade åtminstone försökt hata henne.
Då kändes alla försök meningslösa och jag sov i stort sett ingenting, käkade mindre och tränade mer. Lars Winnerbäck lyssnade jag på stort sett konstant.
Jag var inte kär i min tjej längre i november tror jag, och hon hade ju trots allt inte tid med mig, jag bjöd med henne för att se Lars Winnerbäck och fick höra att hon inte gillade honom. Jag vart mer frälst än vad jag redan var.
Jag drog med mig Gunnar för att se estetarnas uppträdande och hon som jag borde ha glömt uppträdde, efteråt så var jag bakom scenen och stammade fram några blyga ord till henne.
I december månad så fick hon besök av mig, vi drack te och tände ljus och hade ett riktigt moget samtal, ett som kanske borde ha ägt rum för ett år sedan, eller kanske aldrig någonsin. I skolan så var jag less på allt faktiskt, jag hade ju liksom ingen vän. Så gjorde min tjej slut också, det hade jag redan räknat ut skulle hände men ändå så gick jag ner mig.
Jag hade ingen att prata med men så fanns Borg där, han visste inte exakt vad jag gick igenom och hur dåligt jag mådde men han brydde sig och försökte förstå. Det betydde mycket.
Och så lite senare dendära månade så hörde jag av hon som jag faktiskt borde glömt igen.
Så låg jag där bredvid henne på en madrass igen och tänkte, att den här gången kommer det bli bra, nu har vi fått den tid för oss själva som vi behövde, nu har vi mognat klart och vi är redo för att faktiskt älska någon.
Men så var det inte och jag blev dumpad på nyårsafton.
Jag låg och ville dö medans andra skålade i champange och sköt raketer.
Jag åt ännu mindre nu, jag tränade ännu mer, men jag hade vänner att umgås med. Jag och Borg satt uppe på nätterna och var bittra åt livet, vi tränade tillsammans och vi drack franks samtidigt som vi spelade guitar hero. Så tog vi skoterturer och promenerade runt i ett iskallt vinterluleå.
Skolan blev väll lite lättare att ta sig igenom men jag kände mig inte riktigt lika taggad, jag skolkade för att åka till gymmet och gömde mig ofta längst bak med ipoden på högsta volym. Jag orkade helt enkelt inte försöka då och då.
Sen på våren så började det ljusna, jag satt en ensam lördagkväll och registrerade mig på apberget, dagen efter tog jag bort den med en ny kontakt på min msn lista. Det ledde till ett möte i Luleå och sedan till det finaste som jag någonsin upplevt. Jag blev kär och kunde börja leva fullt ut igen, Erika Eklund gjorde mig hel.
Till henne så passade orden "Jag älskar dig". Med henne kändes allt meningsfullt igen.
Jag slutar här, och fortsätter en annan kväll, nu är klockan 02.29 och jag behöver trots allt lite sömn denhära natten också. Om någon nu orkat läsa igenom dethära så är jag grymt imponerad, hoppas ni inte blivit alltför uttråkade.
Jag kände för att skriva och mitt eget liv var det bästa jag kom på. Sovgott!
Du är det finaste jag vet
Helgen har spenderats tillsammans med Erika och hennes familj i deras stuga.
Eftersom att Erika är den bästa jag vet så har det självklart varit en fin helg, sen så har den bara blivit ännu finare av allt fint hon gör för mig.
Det är finare än något jag vet, hon är det finaste jag vet. Man tror att man vet allt, fast det ända man vet är vem man vill leva med, eller jag vet i alla fall det. Erika Eklund<3
Eftersom att Erika är den bästa jag vet så har det självklart varit en fin helg, sen så har den bara blivit ännu finare av allt fint hon gör för mig.
Det är finare än något jag vet, hon är det finaste jag vet. Man tror att man vet allt, fast det ända man vet är vem man vill leva med, eller jag vet i alla fall det. Erika Eklund<3
Låttips
Jag måste få berätta något för er alla, något ni kanske redan visste, jag älskar ju somsagt Lars Winnerbäck.
Och vem gör inte det? Han har liksom lyckats sätta ord på allt dedära som finns i en 17 årig pojkes hjärta, och mer därtill.
Saker man inte kan förklara, tankar man tänker, saker man inte tänker på, och saker som man inte borde tänka på.
I alla fall så kom jag på att jag nog egentligen inte skulle behöva någon mer artist i mitt liv (om jag nu vart tvungen att välja en, varför jag nu skulle bli det).
Men han har ju skrivit en, eller nej flera låtar för sånna dära speciella tillfällen i livet. Det tycker i alla fall jag.
Och alla borde ge dom låtarna minst 10 genomlyssningar.
Så nu eftersom att jag ändå inte kan sova så tänkte jag helt enkelt skriva ner lite Lars Winnerbäck låttips(nog för att alla hans låtar är guld värda). Men dom som liksom är verkligen riktigt speciellt sådära WOW!
Okej, ni vet när man är sådära underbart kär, lycklig och glad, och det känns som att allt är möjligt.
Då tycker jag domhära låtarna är bäst.
Vår för hjärterdam
Nån annan
Jag fattar ingenting
Farväl jupiter
Strimmor
Kom ihåg mig då
Åt samma håll
Kom
Pollenchock och stjärnfall
Lycklig och förvånad
Alla vägar har sitt pris
Och kanske den bästa, Elden.
Sen så har man ju sånnahära deppdagar när man är nere också, och behöver bli lite uppryckt, då funkar domhära jättebra.
Söndermarken
I stockholm
Sen du var här
Gråa dagar
Singel
Under månen
Nånting större
Håll ut
Inte för kärleks skull
Vänta
Hugger i sten
Och till sist när man är riktigt deppig, då finns det inget annat att göra än att deppa.
Då deppar jag helst till domhära låtarna.
Kom änglar
När man väntar mirakel
Elegi
Mareld
Tidvis
Prinsessor
Jag är hos dig igen
Hjärterdams sista sång
I dina ögon
Fria vägar ut
Söndag 13.3.99
Jag sitter här i mörkret med datorskärmen som ändå ljuskälla, det är jobbigt varmt på mitt rum och jag lyssnar på Mareld, jag vet inte varför. Men ikväll passar den. Ikväll passar även Coldplays nya platta. Ikväll passar jag inte riktigt in, jag längtar till en varm säng, innehållande en varm kropp, någonstans mellan Luleå och Piteå, i Erikas stuga.
Nu ska ni som orkat läsa igenom dethära inlägget tamefan lyssna på alla domhära låtarna innan ni dör, annars kommer ni leva ett ofullständigt liv, tro mig. Godnatt!
Guden själv.
Och vem gör inte det? Han har liksom lyckats sätta ord på allt dedära som finns i en 17 årig pojkes hjärta, och mer därtill.
Saker man inte kan förklara, tankar man tänker, saker man inte tänker på, och saker som man inte borde tänka på.
I alla fall så kom jag på att jag nog egentligen inte skulle behöva någon mer artist i mitt liv (om jag nu vart tvungen att välja en, varför jag nu skulle bli det).
Men han har ju skrivit en, eller nej flera låtar för sånna dära speciella tillfällen i livet. Det tycker i alla fall jag.
Och alla borde ge dom låtarna minst 10 genomlyssningar.
Så nu eftersom att jag ändå inte kan sova så tänkte jag helt enkelt skriva ner lite Lars Winnerbäck låttips(nog för att alla hans låtar är guld värda). Men dom som liksom är verkligen riktigt speciellt sådära WOW!
Okej, ni vet när man är sådära underbart kär, lycklig och glad, och det känns som att allt är möjligt.
Då tycker jag domhära låtarna är bäst.
Vår för hjärterdam
Nån annan
Jag fattar ingenting
Farväl jupiter
Strimmor
Kom ihåg mig då
Åt samma håll
Kom
Pollenchock och stjärnfall
Lycklig och förvånad
Alla vägar har sitt pris
Och kanske den bästa, Elden.
Sen så har man ju sånnahära deppdagar när man är nere också, och behöver bli lite uppryckt, då funkar domhära jättebra.
Söndermarken
I stockholm
Sen du var här
Gråa dagar
Singel
Under månen
Nånting större
Håll ut
Inte för kärleks skull
Vänta
Hugger i sten
Och till sist när man är riktigt deppig, då finns det inget annat att göra än att deppa.
Då deppar jag helst till domhära låtarna.
Kom änglar
När man väntar mirakel
Elegi
Mareld
Tidvis
Prinsessor
Jag är hos dig igen
Hjärterdams sista sång
I dina ögon
Fria vägar ut
Söndag 13.3.99
Jag sitter här i mörkret med datorskärmen som ändå ljuskälla, det är jobbigt varmt på mitt rum och jag lyssnar på Mareld, jag vet inte varför. Men ikväll passar den. Ikväll passar även Coldplays nya platta. Ikväll passar jag inte riktigt in, jag längtar till en varm säng, innehållande en varm kropp, någonstans mellan Luleå och Piteå, i Erikas stuga.
Nu ska ni som orkat läsa igenom dethära inlägget tamefan lyssna på alla domhära låtarna innan ni dör, annars kommer ni leva ett ofullständigt liv, tro mig. Godnatt!
Guden själv.
Mareld
Imorn slutar jag äntigen jobba, därefter så åker jag till Erikas stuga och pussar på henne hela helgen.
Jag hoppas på bra väder, mkt bad och att jag vinner över Erika i crocket.
Hejsvejs!
Jag hoppas på bra väder, mkt bad och att jag vinner över Erika i crocket.
Hejsvejs!
Jobbarlivet
2 dagar kvar, sen är det över, sommarjobbet.
Men nog om det, ikväll har jag varit på middag hos mina kusiner, då båda är hemma från uppsala respektive london.
Det var trevligt och vi åt god mat, hade det trevligt och spelade Wii.
Här följer lite bilder.
Linnea och Elin
Mat. Paul, Linnea, jag.
Jordgubbar, glass och tårta till efterrätt, så nu är jag överdrivet mätt.
Världens bästa farmor och jag.
Haha, boxning XD Tur att man är snygg också.
Haha, tennis tror jag.
Paul och Farfar.
Värsting kusiner.
Rättelse från gårdagens inlägg, det ska stå med "vara med vänner" också, dont worry borg (;
Men nog om det, ikväll har jag varit på middag hos mina kusiner, då båda är hemma från uppsala respektive london.
Det var trevligt och vi åt god mat, hade det trevligt och spelade Wii.
Här följer lite bilder.
Linnea och Elin
Mat. Paul, Linnea, jag.
Jordgubbar, glass och tårta till efterrätt, så nu är jag överdrivet mätt.
Världens bästa farmor och jag.
Haha, boxning XD Tur att man är snygg också.
Haha, tennis tror jag.
Paul och Farfar.
Värsting kusiner.
Rättelse från gårdagens inlägg, det ska stå med "vara med vänner" också, dont worry borg (;
Sommarlov
Jag kom på en grej idag, nämligen att jag faktiskt inte har hunnit ha något sommarlov ännu.
Första 2 veckorna spenderades på f21, sen var jag faktiskt ledig en vecka och fick ligga och pussa på den bästa jag vet, men sen började allvaret igen och jag har nu jobbat i 2 och en halv vecka.
Men snart, på 3 dagar, kommer mitt sommarlov börja på riktigt. Då ska jag få tid till att sola, bada, käka glass på stranden, se solen gå upp tillsammans med Erika, pussa på henne, vara vaken hela nätterna och sova hela dagarna, se Lars Winnerbäck, se Håkan Hellström, träna, springa långa jogginturer, fotografera, göra ingenting, spela gitarr och grilla marshmallows.
Somsagt 3 dagar kvar, sen börjar det jag längtat efter sen gymnasiet börjat, sommarlov!
Nu ska jag duscha och sen se morden i midsommer. Trevlig kväll.
Första 2 veckorna spenderades på f21, sen var jag faktiskt ledig en vecka och fick ligga och pussa på den bästa jag vet, men sen började allvaret igen och jag har nu jobbat i 2 och en halv vecka.
Men snart, på 3 dagar, kommer mitt sommarlov börja på riktigt. Då ska jag få tid till att sola, bada, käka glass på stranden, se solen gå upp tillsammans med Erika, pussa på henne, vara vaken hela nätterna och sova hela dagarna, se Lars Winnerbäck, se Håkan Hellström, träna, springa långa jogginturer, fotografera, göra ingenting, spela gitarr och grilla marshmallows.
Somsagt 3 dagar kvar, sen börjar det jag längtat efter sen gymnasiet börjat, sommarlov!
Nu ska jag duscha och sen se morden i midsommer. Trevlig kväll.
Senaste dagarna...
I torsdag kom Erika hit och vi spelade memory och pussades, sen på fredagen så gick vi och köpte kläder tillsammans, och det var trevligt. På lördagen så åkte vi ut till deras stuga och bastade, jag badade, och sen spelade vi monopol(Jag vann).
Idag, söndag, så har jag varit med Borg och badat, spelat kubb och druckit varm choklad. Jag är verkligen inte bra på kubb. Jag tror faktiskt inte att det finns någon som är sämre än mig på det.
Så har Danne fyllt 17 år också, grattis på honom.
Härligt badväder.
Tårtan jag bakade till Danne.
Nu ska jag sova för jag måste tyvärr upp och jobba imorgon. Godnatt!
Idag, söndag, så har jag varit med Borg och badat, spelat kubb och druckit varm choklad. Jag är verkligen inte bra på kubb. Jag tror faktiskt inte att det finns någon som är sämre än mig på det.
Så har Danne fyllt 17 år också, grattis på honom.
Härligt badväder.
Tårtan jag bakade till Danne.
Nu ska jag sova för jag måste tyvärr upp och jobba imorgon. Godnatt!
Today
Idag har jag hängt med mina goda vänner Alexander och Danne. Det blev en skön dag som började i regn, men efter att vi käkat och gungat på Bergskolans nyinkköpta gungor så började det klarna upp, så mot kvällen så blev det ett härligt bad, och sen så for vi ut med vår båt och njöt av kvällssolen.
Idag har jag även fått halebop, så kräks på Parlino. Nu har jag gratis sms så säg till om ni vill att jag ska höra av mig!
Provade kläder på stan.(HAHA)
Vi klämde ihop oss på Dannes moppe, det vart blåsigt men mysigt.
Tvekar inför badet, men det var faktiskt härligt varmt i vattnet efter ett tag.
Båttur i kvällssol var mys.
Här är även en film på när jag och Borg blöter ner oss lite. http://www.youtube.com/watch?v=c4-BBKAs-gQ
Ha en trevlig kväll.
"Det roliga med dig är att du säger att du ska göra saker, och så gör du dom"
^^
Idag har jag även fått halebop, så kräks på Parlino. Nu har jag gratis sms så säg till om ni vill att jag ska höra av mig!
Provade kläder på stan.(HAHA)
Vi klämde ihop oss på Dannes moppe, det vart blåsigt men mysigt.
Tvekar inför badet, men det var faktiskt härligt varmt i vattnet efter ett tag.
Båttur i kvällssol var mys.
Här är även en film på när jag och Borg blöter ner oss lite. http://www.youtube.com/watch?v=c4-BBKAs-gQ
Ha en trevlig kväll.
"Det roliga med dig är att du säger att du ska göra saker, och så gör du dom"
^^
Ikväll
Jag tänkte dela med mig lite av lite bilder från kvällen, den var trevlig. Jag har inte träffat Danne på länge och vi hade det very funny ihop. Liksom en såndära kväll som man behöver ha då och då för att bli glad!
Vi spelade tv spel och snackde skit!
Sen så blev det dags för en mopedtur in till stan för att inhandla godis, självklart bjöd sommarkvällen på regn och cirka 14+, men det var trevkligt ändå.
Vi köpte billig choklad och tutti fruttis solfrukter, dock så blev det inte mkt soligare av det.
Sen träffade vi Elin och Borg på en gunga vid Bergskolan.
Boppen slukade vårt godis eftersom han missat middagen.
När vi åkte hem brann himlen sådära mysigt sommaraktigt.
Nu sitter jag och dricker varm choklad och funderar på att gå och lägga mig.
Vi spelade tv spel och snackde skit!
Sen så blev det dags för en mopedtur in till stan för att inhandla godis, självklart bjöd sommarkvällen på regn och cirka 14+, men det var trevkligt ändå.
Vi köpte billig choklad och tutti fruttis solfrukter, dock så blev det inte mkt soligare av det.
Sen träffade vi Elin och Borg på en gunga vid Bergskolan.
Boppen slukade vårt godis eftersom han missat middagen.
När vi åkte hem brann himlen sådära mysigt sommaraktigt.
Nu sitter jag och dricker varm choklad och funderar på att gå och lägga mig.
Mål att sikta på.
Nu har jag varit och sprungit, det blev en mil och det var skitskönt. Jag har gått upp 5 kilo märkte jag idag, så nu har jag blivit väldigt taggad att gymma, och bygga på mig muskler. Dock längtar jag efter mina stabila 63 kilo igen, dit vill jag igen. Så nu blire o satsa med träningen!
Usch.
Idag har jag huvudvärk, så jag kan typ inte träna, och jag orkar inte blogga om mitt sommarjobb heller.
Jag vill typ framkalla kort, det är elakt att det ska kosta så mkt.
Jag vill typ framkalla kort, det är elakt att det ska kosta så mkt.
Det går 1000 av mig på en dig....
3 månader, 1 dag, 22 timmar och 53 minuter.
Jag har aldrig träffat någon som dig, jag har aldrig varit lyckligare och jag har lärt mig vad kärlek är.
Jag älskar dig!
Jag har aldrig träffat någon som dig, jag har aldrig varit lyckligare och jag har lärt mig vad kärlek är.
Jag älskar dig!
Allting som jag vill kan jag göra!
Luften utanför luktar varm asfalt, jogginspåret luktar blåbärsris och allting luktar sommar. Det luktar liksom liv liv liv.
Det är nu man vill ut och leva, spela musik och skratta tillsammans med vänner hela natten.
Men icket, vissa ska ju upp och sommarjobba imorgon, fan!
Jag vill skratta hela natten, bada, skrika, sjunga lasselåtar och trivas
i vänners sällskap, kräks på sommarjobbet!
Det är nu man vill ut och leva, spela musik och skratta tillsammans med vänner hela natten.
Men icket, vissa ska ju upp och sommarjobba imorgon, fan!
Jag vill skratta hela natten, bada, skrika, sjunga lasselåtar och trivas
i vänners sällskap, kräks på sommarjobbet!
Sommarjobba dag 3
Jag hatar verkligen tidiga morgonar när man måste gå upp, det är liksom extra jobbigt när man har en tid att passa.
I alla fall så kämpade jag mig upp idag och cyklade iväg till jobbet, efter att ha suttit och druckit kaffe den första halvtimmen så bestämde vi oss för att baka lite, en bra idee kan man tycka. Men vi lyckades med att misslyckas riktigt ordentligt.
Smeten välde ut från plåten och brände sig fast i ugnen, och själva kakan, falsk tosca, såg inte vidare aptitlig ut. Men den smakade gott, och det är ju insidan som räknas.
Senare på eftermiddagen så hände det faktiskt en rätt underhållande grej, vi tog med den äldsta av pensionärerna(som är 102 år) och en ganska pigg 98 åring, ner till biblioteket. 102 åringen satt hela tiden och undrade vad vi skulle göra dära, och om vi verkligen fick vara där, och 98 åringen sa hela tiden att vi måste göra en utredning. Sen satt dom och pratade med varandra om två helt olika saker.
Sen slogs jag av tanke av hur hemskt det måste vara att faktiskt bli så gammal som 102 år, visst hon har hunnit vara med om massor, har rest till en massa städer och fått brev av kungen, men hon har av 10 syskon bara en som ännu är kvar i livet. Det blir inte många besökare på ett år, spec som han också börjar komma sig till åren.
Men nog om det nu, jag har gymmat idag igen, och det gick clockers. Och ikväll funderar jag på att ta en joggingtur, det blir asnice. Nu ska jag dricka mera Cola light och lyssna på musik. Hejsvejs!
I alla fall så kämpade jag mig upp idag och cyklade iväg till jobbet, efter att ha suttit och druckit kaffe den första halvtimmen så bestämde vi oss för att baka lite, en bra idee kan man tycka. Men vi lyckades med att misslyckas riktigt ordentligt.
Smeten välde ut från plåten och brände sig fast i ugnen, och själva kakan, falsk tosca, såg inte vidare aptitlig ut. Men den smakade gott, och det är ju insidan som räknas.
Senare på eftermiddagen så hände det faktiskt en rätt underhållande grej, vi tog med den äldsta av pensionärerna(som är 102 år) och en ganska pigg 98 åring, ner till biblioteket. 102 åringen satt hela tiden och undrade vad vi skulle göra dära, och om vi verkligen fick vara där, och 98 åringen sa hela tiden att vi måste göra en utredning. Sen satt dom och pratade med varandra om två helt olika saker.
Sen slogs jag av tanke av hur hemskt det måste vara att faktiskt bli så gammal som 102 år, visst hon har hunnit vara med om massor, har rest till en massa städer och fått brev av kungen, men hon har av 10 syskon bara en som ännu är kvar i livet. Det blir inte många besökare på ett år, spec som han också börjar komma sig till åren.
Men nog om det nu, jag har gymmat idag igen, och det gick clockers. Och ikväll funderar jag på att ta en joggingtur, det blir asnice. Nu ska jag dricka mera Cola light och lyssna på musik. Hejsvejs!
Hår
Jag såg stoned igår och slogs av hur fint det är med blont långt hår.
Kolla bara på johnny depp i blont. Och med svarta solglasögon, det är liksom cooltcooltcoolt.
Men jag är sugen på svart, med blåa slingor.
Och nu längtar jag galet mkt efter Lasse och LK.
Men jag längtar ännu mer efter en söt flicka med poplugg vid namn Erika.
Godnatt!
Kolla bara på johnny depp i blont. Och med svarta solglasögon, det är liksom cooltcooltcoolt.
Men jag är sugen på svart, med blåa slingor.
Och nu längtar jag galet mkt efter Lasse och LK.
Men jag längtar ännu mer efter en söt flicka med poplugg vid namn Erika.
Godnatt!
Sommarjobb dag 2
Solbarn, det är vad vi kallas där på ålderdomshemmet. Idag tog vi ut 2 av pensionärerna på en promenad till ankdammen.
Det är otroligt hur tacksamma vissa människor kan vara för så lite. En dam där på hemmet hon är 102 år gammal, och var mkt tacksam för en utflykt dit. Hon berättade flera gånger att hon aldrig varit med om att hon haft det skönare än där i rullstolen ute på grusvägen, jag hoppas att jag också blir så tacksam för allt i livet när jag blir gammal.
Jag har tränat idag också, liksom gud så skönt. Gymträning är typ bästbästbäst, nästan lika bra som en joggintur, men bara nästan. Jag känner mig verkligen inte taggad inför jobbet imorn. Kliva upp aptidigt och cykla iväg är tamefan inge nice. Men på torsdag kommer Erika hit så då blir livet lite mer meningsfullt igen.
Sommarvädret har också hittat hit idag, underbart, spec som min förkylning gett med sig. Nu ska jag ta en cola light och vänta på allsång på skansen.
Förresten så längtar jag verkligen galet mycket efter att få se Lasse på LK, jag är typ helt besatt av den tanken!
Tjao!
Det är otroligt hur tacksamma vissa människor kan vara för så lite. En dam där på hemmet hon är 102 år gammal, och var mkt tacksam för en utflykt dit. Hon berättade flera gånger att hon aldrig varit med om att hon haft det skönare än där i rullstolen ute på grusvägen, jag hoppas att jag också blir så tacksam för allt i livet när jag blir gammal.
Jag har tränat idag också, liksom gud så skönt. Gymträning är typ bästbästbäst, nästan lika bra som en joggintur, men bara nästan. Jag känner mig verkligen inte taggad inför jobbet imorn. Kliva upp aptidigt och cykla iväg är tamefan inge nice. Men på torsdag kommer Erika hit så då blir livet lite mer meningsfullt igen.
Sommarvädret har också hittat hit idag, underbart, spec som min förkylning gett med sig. Nu ska jag ta en cola light och vänta på allsång på skansen.
Förresten så längtar jag verkligen galet mycket efter att få se Lasse på LK, jag är typ helt besatt av den tanken!
Tjao!
