Veckans låt!
Hej!
Idag är jag på bra humör, pratiken är riktigt givande, åtminstone nu efter 2 dagar.
Min handledare frågade då imorse om jag ville prova att hålla i den teoretiska delen av lektionen. Så jag provade, och jag tyckte faktiskt det gick rätt bra.
Vissa av eleverna var ju faktiskt snälla. Spec 7orna var roliga att ha och göra med.
Men det känns väldigt konstigt att vara tillbaka på min skola och se den från lärarperspektivet, att ha nyckel till personalrummet, prata med lärarare på ett helt annat sätt och faktiskt påverka andra ungdomars utbildning.
Det är galet. Det känns liksom jättekul dethära med musiklärar praktik, men väldigt vemodigt att vandra samma korridorer som man vandrat för 2 år sen, men som en helt annan människa.
Liksom min skoltid dära var i stort sett som söndermarken, liksom flykt över taken, symboler för att skolka, ingen jävel skulle nånsin mera nå mig och allt detdära. Men nu är man tillbaka dära, galet. Känns så himla Lars Winnerbäck på något sätt ändå, eftersom att jag upptäckte att jag föredrog att ha honom i mina hörlurar där.
Men somsagt, jag gillar det ändå. Och Eleverna, vissa av dom är liksom liv liv liv. Man ser att dom lever. Och att dom lever där och nu, kanske skoltrött, men med en längtan efter att ta sig loss därifrån. Något att leva för.
Saker att upptäcka, översvallande känslor. Man kan se vilka som trånar efter vilka oså vidare.
Fint! (:
Och så veckans låt nu också, somsagt inget håkan, som lovat. Fast nästa vecka är jag sugen att köra honom igen. Men vi får se.
Hör och njut (; haha!
Aldrig riktigt slut.
Idag är jag på bra humör, pratiken är riktigt givande, åtminstone nu efter 2 dagar.
Min handledare frågade då imorse om jag ville prova att hålla i den teoretiska delen av lektionen. Så jag provade, och jag tyckte faktiskt det gick rätt bra.
Vissa av eleverna var ju faktiskt snälla. Spec 7orna var roliga att ha och göra med.
Men det känns väldigt konstigt att vara tillbaka på min skola och se den från lärarperspektivet, att ha nyckel till personalrummet, prata med lärarare på ett helt annat sätt och faktiskt påverka andra ungdomars utbildning.
Det är galet. Det känns liksom jättekul dethära med musiklärar praktik, men väldigt vemodigt att vandra samma korridorer som man vandrat för 2 år sen, men som en helt annan människa.
Liksom min skoltid dära var i stort sett som söndermarken, liksom flykt över taken, symboler för att skolka, ingen jävel skulle nånsin mera nå mig och allt detdära. Men nu är man tillbaka dära, galet. Känns så himla Lars Winnerbäck på något sätt ändå, eftersom att jag upptäckte att jag föredrog att ha honom i mina hörlurar där.
Men somsagt, jag gillar det ändå. Och Eleverna, vissa av dom är liksom liv liv liv. Man ser att dom lever. Och att dom lever där och nu, kanske skoltrött, men med en längtan efter att ta sig loss därifrån. Något att leva för.
Saker att upptäcka, översvallande känslor. Man kan se vilka som trånar efter vilka oså vidare.
Fint! (:
Och så veckans låt nu också, somsagt inget håkan, som lovat. Fast nästa vecka är jag sugen att köra honom igen. Men vi får se.
Hör och njut (; haha!
Aldrig riktigt slut.
Kommentarer
Trackback
