Tänk att två hjärtan kan slå så tätt

Jobbigt att gå runt och fundera. Har typ inte ens någon ångest just nu.
Har bara hoppats så jävla mycket.
Hela tiden.
Varje gång du ler, varje gång du möter min blick.
Jag hoppas att saker och ting sker till min fördel. Egoistiskt. Istället för att vänta ut känslorna, dom kan ju säkert försvinna.
Men jag vill inte det har jag bestämt.
Det är bara bortkastad tid att gå runt och försöka tänka om.
Bättre att försöka tänka två. Vi två.
Mot världen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0