Under tiden som jag väntar

Sov bort en timme av kvällen där runt sex sju snåret.
Känns som att gå runt i ett jävla vakum.
Var det idag vi sågs?
Känns som veckor och dagar sedan.

Man har ju inte så mycket bättre för sig.
Var det idag jag gick utanför dörren?
Som tur var så var det ju det.
Hoppas att tiden förflyter snabbt fram tills julafton infinner sig.
Hoppas tiden flyter snabbare tills nästa förvandling.
Känns som att man där i mellan bara andas för att man kan. För att uttrycka sig som Martin.

Känner mig jobbigt mätt på socker och mat nu. Skulle vilja promenera bort i oändligheten men det skulle innebära en hel del kyla. Inget min kropp är sugen på för tillfället.
Ska istället kämpa på gymmet imorgon har jag bestämt. Eller så håller jag mig isolerad och stannar inne och dricker kaffe.
Det börjar nästan bli ett försvar. Kaffedrickandet.
Men jag är i alla fall fri att gå ut när jag vill. Träffa vem jag vill. Vara den jag är.
Själv bestämma när jag ska gå upp på morgonen.
Jävla lov.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0