Drömbloggen

Imorgon eller idag beroende på vilken dygnsrytm man lever efter så ska jag ju förhoppningsvis spela in en eller två låtar med Joes hjälp.
Ser verkligen fram emot detta och känner att det kan bli någonting bra. Vet inte riktigt hur arrangemanget kommer se ut.
Bara sång och gitarr? Eller kommer man få lägga på lite bas och melodigitarr osv. Vi får väll se helt enkelt.
Vill ha en hemmakänsla på inspelningen. Hjärtat ska komma först.
Har dock lite svårt med att välja ut vilka låtar som ska få äran att spelas in.
Men det beslutet kan man ta imorgon.

Tänkte hursomhelst ta och berätta lite om dom två låtarna som ligger uppslängda på min myspace från studiobesöket i happpi i höstas.

Den som jag är mest nöjd med är då såklart Limbo.
Tycker att det blev en bra desperat känsla i den.

Svårt att sätta ord på vad den handlar om exakt.
Handlar väll lite grand om den där känslan man har när allting inte riktigt går ens väg.
Att det finns alltid någon annan som känner samma sak. Man är aldrig ensamen.

Här som där är den andra låten. Och den är jag väll så här i efterhand inte så nöjd med.
Inspelningen är ju bra och så. Men den är ju ganska dåligt framförd av mig.
Slarvigt gitarrspel och sången bara kommer.
Visserligen finns det väll en känsla i det också. Det finns ganska mycket känsla i låten i mina ögon.
Den handlar i alla fall om hur svårt det kan vara att förlåta sig själv för någonting man gjort samtidigt som man alltid ska stå för det man gör. Tex stå för sin musik. Eller beslut.
Låten kan egentligen ses som lite ironisk i dagsläget inser jag. Fast det inser bara jag och Borg. Så det är nog lungt.

Här kommer då låttexterna också. Som på beställning!

Limbo

Hur känns luften nu
Kan blicken klarna
När du vandrar mellan gravarna, utan mig.
kommer du ihåg drömmen
Om att komma ifrån stan       
Men det är i Luleå vi blir kvar

Hela livet har jag stått på en kant
Jag har sett ut över ett hav
Medans jag sökt svar
Men Alexander vet du vad, jag tror att jag ramlat ner idag

Nu försvinner dina tankar
och din blick blir glas
Samla dig min vän
ibland går drömmar i kras
och alla ni som skriver sånger?
hur kan ni skriva om förlorad kärlek när ni vet hur jävla ont det gör

Hela livet har jag stått på en kant
Jag har sett ut över ett hav
Medans jag sökt svar
Men Alexander vet du vad, jag tror att jag ramlat ner idag

Jag vill aldrig ta mig upp igen
Jag vill aldrig ta mig upp igen


Här som där


Hej, hur mår du?
Livet är inte likadant här, som det var där vi kom ifrån
Jag kanske borde ringa dig, men tänk om du sover
Jag vill inte väcka dig, för du kanske drömmer om mig

Idag fick jag besök
Solen lyste in på mig och min gitarr
Det enda besök jag får nu mer, det måste vara något fel
Men endå kan jag inte komma tillbaka


Jag står kvar där jag står
Längst fram Med en gitarr i min hand
I alla fall så önskar jag det


Såg du någonsin alla saker som jag lämnat
Att se på saker här ifrån, får allt att se så vackert ut
Jag ser ner på folk utanför mitt fönster
och ni ser ner på mig
Men det spelar ingen roll FÖR

Känslorna är inte samma här som där
Och känslorna är inte samma hos dig som hos mig

I alla fall sa du så

och som någon sa en gång i en sång
så skulle inget bli som förr, när vi var i en annan division
Nu är det jag som är på andra sidan jorden, och vill säga förlåt
Och om du förlåter mig någon gång så vet du vart du ska gå

Godnatt.