Drömbloggen

Förra tisdagen så åkte jag Taxi från stan med Danny och Paulina till hertsön för att Danny inte orkade gå från max.
Då bjöd kvällen på solsken och vi höll handen på stan.
Nu i eftermiddag så verkar solen äntligen gjort comeback och vi ska spendera kvällen på kallax basketplan.
Man skulle kunna bli euforisk för mindre.

Jag kollade igenom platsbanken idag. 156 jobb bara i luleå.
Men inget av dom är till för mig.

Världen ligger ändå framför mina fötter.
Förhoppningsvis så landar det ett mail från media markt i inkorgen imorgon.
Sedan så är man där. 7-4 livet. Eller något liknande.

Man har ju vetat om det här rätt länge, antingen jobbar du eller så pluggar du.
Jag förstod rätt tidigt att jag inte är så bra på att inte ha någonting att göra. Rastlösheten finns där rätt så snabbt.
Sen finns det ju alltid olika vägar att ta i kampen mot sysslolöshet. Får se vilken jag väljer imorgon.