Drömbloggen

Det finns alltid bara en sanning.
Men man vet inte alltid vem som sitter och trycker på den.
Mitt samvete från lördagen känns dock ganska renat.

Tänkte blicka framåt istället.
Ser framemot vårkvällarnas promenader till Jenny G med Borg. Det är rejäla grejer det.
En lyx och sedan så leker livet igen.

Lite som den där kaffekoppen man tar på morgonen.
Gjorde comeback på gymmet idag och levererade 47 minuter på löpbandet.
En mil med andra ord.
Aningen dåligt resultat med tanke på andra rekordslagningar men om man jämför med tiden jag hade kunnat dra på lördagen så är jag riktigt nöjd.

Känner dock att vintern börjar göra en alldeles för instängd. Jag vill ta mig ut, hitta på saker med folk.
Men allting väntar i kylan.

Stanna upp en sekund, låt mig drömma en stund, här är det tyst året runt.