Du och jag har ingenting och vi kan inte knäcka varann
Ligger en timme före världen.
Eftersom att vi ställde om klockan igår.
Antar att man kommer ligga på detta stadium i några dagar, sedan blir det som med allting annat.
Det blir vardag. Man låter det bli verklighet. Den där förändringen i vardagen som man först in gillar men sedan inte tänker mer på.
Tror att det tyvärr kan bli så med rätt mycket här i livet. Jag trodde för ett tag att vi hade gått och blivit så.
Någonting man inte tänker på längre.
Men jag tänkte på dig idag, och igår.
Fast du var ganska tyst idag.
Vet inte riktigt hur många gånger man kan få den där vårkicken som brukar börja infinna sig snart.
"Strimmor, hur många gånger ska våren, kunna drabba dig om igen, och ljuga de vackra historierna, om den stora kärleken"
Det blir vardag. Man låter det bli verklighet. Den där förändringen i vardagen som man först in gillar men sedan inte tänker mer på.
Tror att det tyvärr kan bli så med rätt mycket här i livet. Jag trodde för ett tag att vi hade gått och blivit så.
Någonting man inte tänker på längre.
Men jag tänkte på dig idag, och igår.
Fast du var ganska tyst idag.
Vet inte riktigt hur många gånger man kan få den där vårkicken som brukar börja infinna sig snart.
"Strimmor, hur många gånger ska våren, kunna drabba dig om igen, och ljuga de vackra historierna, om den stora kärleken"
Som Lasse så vackert beskriver det. Undrar om man kan göra liknande snedsteg under våren och sommaren som vi gjorde i vintras. Är inget jag egentligen behöver. Vill mest ha lite festival och sänka några snabba i vänners sällskap.
Sen har ett år till passerat. 20 år gammal.
Kanske skulle man behöva säga att man känner sig klokare.
Tror dock att jag kanske skulle ljuga då. Man gör sitt bästa för att vara snäll, sen får man ju hoppas på att dom man umgås med också gör det.
Människor som tror har en chans.
Kommentarer
Trackback
