Smile for me again

Tänkte mig för några sekunder tillbaka. Sedan kollade jag ner och såg vart jag stod idag.
Bara att blicka framåt istället. Leva i nuet kan man göra någon annan dag.

Blev arg idag då jag fått parkeringsböter, kändes hårt, men jag tog det som en man och blev glad igen när Kom igen Lena startade i bilstereon. Micke sjöng med och jag frågade honom om han tyckte det var kul när jag fått böter.
Han svarade att han bara ville lätta upp stämmningen och hade ett stort flin på läpparna.
Skadeglädje, denna ljuva glädje. Men jag ville inte ge honom den glädjen utan skrattade bort hela grejen och sa att nu får Passe fortsätta klaga på mina trasiga converse.
Hon var iskall i baksätet och sa att hon trivdes där.
Visste inte riktigt vad jag skulle kontra med. Jag tror hon vann kampen, jag måste skaffa nya skor ändå.


Läste att Magnus har tryckt sönder glas med fingrarna av ilskan som framstår när han diskar.
Låter intressant. Ett styrketest. Visserligen är det ju fränt att krossa glas.
Ser dock inte det som något jag söker i en potentiell partner.
Kan nog mer ses som avskräckande, men det är alltid ett plus  kanten om man vågar vara sig själv.
Absolut.

Har mått bra med mina 2 koppar kaffe varje morgon. Funderar på att testa om jag kan må lika bra på en kopp imorgon.
En utmaning utan dess like, jag förstår att ni ser svårigheterna i detta, men det gör inte jag. Jag ser posetivt på det.

Så fick jag ett sms av Joe idag också, angående inspelningar i Happpi. Låter som ljuv musik för mina öron.
I maj. Ett tag kvar.
Några fyllor att överleva. Lite inspiration att ta vara på. Kan bli en fin slutprodukt på andra sidan denna tid.

Nu sitter jag enbart och väntar på kebab som snart ska intas i middagsform.
Funkar bra, fredag trots allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0